Om

Projektet ”Prematurbarn. Kläder till barn på neonatalavdelningar” startades i en liten grupp som nu växt på Facebook. Det är en ideell grupp för organiserade insamlingar till neonatalavdelningar runt om i landet. De flesta av oss syr, men alla med ett hantverksintresse är välkomna att delta, ja och alla andra också. Du kan alltid bidra på något sätt. Ibland behöver någon pengar till tyg, knappar eller frakt. Allt detta är dyrt och eftersom vi syr på ideell basis bekostar vi allt ur våra egna fickor, eller genom bidrag från andra givmilda personer.

Jag som ligger bakom uppstarten av insamlingen till Näls neonatalavdelning heter Malin och jag och min sambo fick vår dotter Alice i augusti 2013, 14 veckor för tidigt. Efter 3 kritiska veckor på Östra sjukhuset i Göteborg började hon må bättre och vi fick flytta till Näl. Det var då vi började först att hon faktiskt skulle överleva och vi kunde börja fokusera på livet med en alldeles för liten människa. Mycket i att få barn handlar om att boa, fixa och dona. Bestämma vilka som skulle bli de första kläderna och den första mössan. Vi hade köpt det redan långt innan. I storlek 50, för att vara på den säkra sidan liksom, ifall barnet som föddes skulle vara lite större. Men så fel vi fick. Kläderna i storlek 50 passade efter jul!! Så där, när vi började förstå att hon skulle följa med oss hem mycket mindre än vi tänkt fick vi leta ännu mindre kläder. Vi fick tag på en del över nätet, och lite i handeln, men det var så himla tråkiga färger och otroligt kass passform eftersom prematurer saknar ”hull”. Vi hade några kläder som passade bättre än andra, men ville ju inte köpa allt för mycket heller. Jag började följa min nyfunna favoritgrupp på Facebook och ibland dök där upp folk som sytt Färgglada små kläder till olika insamlingar. De två med längst erfarenhet hade precis startats upp drygt året innan. Så jag såg småkläderna dök upp emellanåt och jag blev kär. Jag hade ingen möjlighet att sy på avdelningen, men så fort vi kom hem tog jag tygerna jag köpt under tiden och började sy. Fick ihop ett par byxor och en mössa som första plagg till Alice.

När jag efter vår neoresa funderade på hur jag skulle kunna betala tillbaka all tacksamhet jag kännt gentemot vården slog det mig att det är svårt, för att inte säga omöjligt. Istället valde jag att fokusera på något jag visste uppskattas när man är inne i ”neobubblan”- att få tecken utifrån, att det finns ett liv efter neo och att någon, en främling, tänker på en och önskar en väl. En särskilld grupp startades- Prematurbarn. Kläder till barn på neonatalavdelningar- och jag gick med. Började sy så smått och samlade ett lager. Jag hann inte skicka iväg till någon annan insamling innan det blev klart att neo på Näl ville delta med en första inlämning. Så dit lämnade ja ett lass på ca 64 paket ed kläder den 17/11 2014 på självaste världsprematurdagen. Det är mitt sätt att hjälpa, och mitt sätt att hålla kvar i det som fick min dotter hit där hon är idag. En fantastisk personal.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s